till dig...
2010-01-31 / 22:54:07
...ja har haft harry potter maraton idag...självklart har ja gjort annat också..typ handlat å städat å diskat å lagat mat...har boksavligt talat FYLLT frysen nu...haha, öppnar man den nu så trillar d ut mat, å ja skojar inte...men d behövdes. sen har ja städat upp här sen i fredags...orkade inte så mycket igår...va ganska risig!
sen har ja så klart varit fastklistrad vid datorn, ifall att johan skulle få en minut över eller två...man vill ju inte så gärna missa en chans att prata me honom...
d här blir lite knasigt tror ja..
man skulle kunna säga att den delen av mig som folk ser, är inte hela jag. långt ifrån. och trotts att johan vet det, så gör d honom inget. har man inte upplevt d jag gjort, tror ja d e svårt att förstå. d e så lätt att tro att man kan sätta sig in i en situation och veta hur man skulle känna, men d e inte så enkelt. jag har fått höra så många gånger att d bara e att släppa d och gå vidare. hade d nu varit så enkelt, hade ja gladeligen gjort d.
hur kom ja nu in på detta då? jo, allt har med johan att göra. självklart eftersom han e d ända som snurrar i mitt huvud nu för tiden...d e så svårt att förklara utan att gå för djupt in på d. men ja hoppas att han förstår vad ja menar.
han kan läsa mig på ett sätt som ingen annan kan. d e svårt att förklara, men ibland tror ja att han kan se rakt in i min själ. nu e d säkert inte så, men ibland kan ja svära på att han vet saker som ja inte berättat för någon. inte ens min dagbok som visste allt på den tiden. d har faktiskt hänt fler än en gång att man fastnat i de där minnena och inte lyckats ta sig ifrån dem, men så är d precis som att d kommer någonting flyktigt, ungefär som att man ser något i ögonvrån, och man bara måste se va d e, å vipps så har d där farliga greppet från en förfluten tid släppt. och någonstans på ett plan som ja knappt har tillgång till, så får ja en känsla av att han varit där.
dagens...ja har äntligen handlat mat och fyllt frysen..plus att ja haft många samtal me min älsklingspojk idag
sen har ja så klart varit fastklistrad vid datorn, ifall att johan skulle få en minut över eller två...man vill ju inte så gärna missa en chans att prata me honom...
d här blir lite knasigt tror ja..
man skulle kunna säga att den delen av mig som folk ser, är inte hela jag. långt ifrån. och trotts att johan vet det, så gör d honom inget. har man inte upplevt d jag gjort, tror ja d e svårt att förstå. d e så lätt att tro att man kan sätta sig in i en situation och veta hur man skulle känna, men d e inte så enkelt. jag har fått höra så många gånger att d bara e att släppa d och gå vidare. hade d nu varit så enkelt, hade ja gladeligen gjort d.
hur kom ja nu in på detta då? jo, allt har med johan att göra. självklart eftersom han e d ända som snurrar i mitt huvud nu för tiden...d e så svårt att förklara utan att gå för djupt in på d. men ja hoppas att han förstår vad ja menar.
han kan läsa mig på ett sätt som ingen annan kan. d e svårt att förklara, men ibland tror ja att han kan se rakt in i min själ. nu e d säkert inte så, men ibland kan ja svära på att han vet saker som ja inte berättat för någon. inte ens min dagbok som visste allt på den tiden. d har faktiskt hänt fler än en gång att man fastnat i de där minnena och inte lyckats ta sig ifrån dem, men så är d precis som att d kommer någonting flyktigt, ungefär som att man ser något i ögonvrån, och man bara måste se va d e, å vipps så har d där farliga greppet från en förfluten tid släppt. och någonstans på ett plan som ja knappt har tillgång till, så får ja en känsla av att han varit där.
dagens...ja har äntligen handlat mat och fyllt frysen..plus att ja haft många samtal me min älsklingspojk idag
Kommentarer!
