nu får d vara nog, med det mesta

2010-02-04 / 23:13:04
ja trodde ja va bättre idag..kände mig hyffsat pigg idag när johan väckte mig...så ja lovade syrran att komma ut me pizza. sagt å gjort. ja KÖRDE å hämtade pizza, KÖRDE hem till skogen, gick in (max 20 meter) åt min mat, gick de 20 metrarna ut till bilen, la i tidningar eftersom d e en pool i min bil..fattar inte varför, men d e kanske så att d e massa snö som smält, sak samma. sen tog ja me mig posten in, sa hej då och KÖRDE hem. helt slut. ja blev så utmattad att d svartnade för ögonen. d e inte bra.

ja e trött på att va sjuk nu! ja har så tråkigt, men ja orkar inte göra något heller. ja har tristess, men har ingen ork till nått. en annan sak som d får va nog me e johans semester. ja e less på att han e så långt borta, så länge och att det är sån tidsskillnad att man inte hinner prata så mycket. han ligger 7 timmar före, å d e inte kul...ja tycker minnsan att han kan komma hem nu. d känns faktiskt som att han varit borta ett par veckor, men d e faktiskt bara en vecka och två dagar...d e två veckor och sex dagar tills min älskling kliver på svensk mark igen...nu får d vara nog!

sen får d vara nog me blogg.se..fan idag har ja inte kunnat skriva ett enda inlägg förren nu..å ja har haft hela dagen på mig. gggrrrr.

d får vara nog helt enkelt. ja vill bli frisk. ja vill ha hem min älskling. ja vill,ja vill, ja vill. så d så!!

aja..ja ska väl egentligen inte klaga. ja har d ganska bra faktiskt. men man kan väl inte alltid vara glad heller. fast egentligen är ja ju glad. ja kan ju bara tänka på johans å mitt samtal idag för att bli glad. ja e inte riktigt säker på vad vi sa, men ja vet att vi skrattade mycket.

 visst skulle d vara underbart om vi alltid kunde ha d så här. inga större gräl, inga problem. självklart kommer vi att bråka, d hör ju lixom till. för om man aldrig bråkar kan man ju aldrig bli sams igen. å d finns väl inget som e så underbart som att bli sams efter ett gräl. d behöver inte vara ett stort eller allvarligt gräl. ja e mest rädd för att vi ska ha d för lugnt så att vi börja ta varandra för givet. att vi inte visar vår uppskattning för varandra. ja tror faktiskt att vi alltid skulle uppskatta varandra, men ja e rädd att vi skulle sluta visa å tala om d.

för även om man vet att sin partner uppskattar en så behöver man faktiskt höra d. ja e en sån där jobbig person som behöver höra d hela tiden, flera gånger på rad gärna. men, ja ska lära mig att tro på d första gången så kanske han slipper upprepa sig som en hackande LP-skiva. ja håller på att lära mig, och d går fint, men ja har fortfarande en bra bit kvar...nu ska snart min älskling kliva upp där borta, å ja har inte ens hoppat i säng...d känns lite lustigt att sova i skift :) ungefär som att vi vaktar en skatt...hmm...undrar om d e choklad i den skatten? säkert! eller kanske dipp? nä, så typiskt mig, nu blev ja godissugen mitt i natten när ja ska gå å lägga mig..hur ska d här gå då?

dagens. alla härliga skratt me johan. hans leende e sällsynt, men ack så underbart. bara man tänker på d så blir man glad :) tack älskling!

Kommentarer!
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: