totalt overkligt...
2010-06-14 / 11:19:37
fjorton år har gått, men d känns verkligen som igår.
igår kände ja min verkligen inte som 27 år...ja va 10 igen å alla världens problem försvann på ett ögonblick. d va precis som när man va liten å inte hade några som helst hämningar eller bekymmer. igår va ja helt fri...min själ klev ur kroppen och lyckan var obeskrivlig. ja, precis så där barnsligt lycklig var ja :)
min "syster" sofie å ja skulle umgås, mest som vanliga vuxna människor gör...vi rensade lite ogräs och käkade mat å va allmänt vuxna. sen skulle johan iväg å kolla på en motorcykel, så vi stängde på lite musik, å hux flux stod vi här hoppade å dansade som två galningar. så jäkla roligt :) klockan var väl närmare halv nio när vi va helt utslagna å ja körde hem henne...gissa om vi brände kallorier :)
så här höll vi alltid på när hon bodde i örsjö. å vi hade verkligen "the time of our lifes" men när hon färgade håret på mig under en liten paus från hoppandet, så började ja fundera lite...den tiden hon bodde i ramsjö gjorde vi inte så här, å varför flyttade de dit? ja hade ingen aning faktiskt, men sen berättade hon att hennes mamma träffade rio å då kom otrevliga minnen tillbaka...rio ja, d va en läskig å ruggig typ. d minns ja. redan första gången ja träffade honom minns ja att håret på armarna reste sig å nästan skrek...han va inte snäll, å vi fick inte ha roligt innomhus...kommer ihåg att han OFTA ryckte å slet i sofie, hanna å linus, å skrek åt dem å om de sa att han gjorde dem illa, så tog han i lite till...vi höll oss mest utomhus faktiskt. å inte hade vi så där roligt heller för man va tvungen att vara tystare å allvarligare hela tiden...
den tiden hade ja förträngt...ja har annars bara lyckliga, galet roliga å grymt fantastiska minnen från vår barndom...
back to reality...
det börjar dra ihop sig till semster...om exakt 31 dagar sitter johan och jag på ett flygplan tillsammans med emelie och alecx å styr kosan mot kreta och platanias :) en veckas semester med min älskling...oh ja kan knappt andas av lycka...
johan å ja e som gjorda för varandra...ja trivs så bra ihop med honom å han gör mig så lycklig...å ja vet att d låter som en klycha (?) men d e faktiskt dagens sanning. d e svårt att beskriva hur han får mig att må...ja e jag igen. glad, sprallig, full me energi å har ett leende på läpparna för jämnan. på ett plan har ja faktiskt börjat tro på det där med en själsfrende till varje människa. att alla har EN person som man är menad att vara med. jag tror att johan är den personen för mig. han plockar fram d bästa hos mig hela tiden. johan är min bästa vän, min pojkvän, min käresta, min trygghet, mitt äventyr, min ålderdom, mitt liv, mitt allt.
hade ja läst någonting sånt här i någon blogg innan ja träffade johan, hade ja sagt att d varit skitsnack..ingen kan ha d så bra, ingen kan vara så lycklig å ingen kan verkligen må så bra hela tiden...ja hade helt enkelt sagt att d va rent hitte på...men nu...nu vet ja att d faktiskt kan vara så här. d här e faktiskt ingen dröm, d e verklighet, och d e min verklighet...d här e verkligen mitt liv..d e verkligen så här ja har d just nu...d e verkigen helt otroligt, men helt sant!!!
ja tänker nu ändra gårdagens positiva till: galenskaperna med " syrran" :)
å DAGENS: mitt underbara liv med min UNDERBARA johan.
igår kände ja min verkligen inte som 27 år...ja va 10 igen å alla världens problem försvann på ett ögonblick. d va precis som när man va liten å inte hade några som helst hämningar eller bekymmer. igår va ja helt fri...min själ klev ur kroppen och lyckan var obeskrivlig. ja, precis så där barnsligt lycklig var ja :)
min "syster" sofie å ja skulle umgås, mest som vanliga vuxna människor gör...vi rensade lite ogräs och käkade mat å va allmänt vuxna. sen skulle johan iväg å kolla på en motorcykel, så vi stängde på lite musik, å hux flux stod vi här hoppade å dansade som två galningar. så jäkla roligt :) klockan var väl närmare halv nio när vi va helt utslagna å ja körde hem henne...gissa om vi brände kallorier :)
så här höll vi alltid på när hon bodde i örsjö. å vi hade verkligen "the time of our lifes" men när hon färgade håret på mig under en liten paus från hoppandet, så började ja fundera lite...den tiden hon bodde i ramsjö gjorde vi inte så här, å varför flyttade de dit? ja hade ingen aning faktiskt, men sen berättade hon att hennes mamma träffade rio å då kom otrevliga minnen tillbaka...rio ja, d va en läskig å ruggig typ. d minns ja. redan första gången ja träffade honom minns ja att håret på armarna reste sig å nästan skrek...han va inte snäll, å vi fick inte ha roligt innomhus...kommer ihåg att han OFTA ryckte å slet i sofie, hanna å linus, å skrek åt dem å om de sa att han gjorde dem illa, så tog han i lite till...vi höll oss mest utomhus faktiskt. å inte hade vi så där roligt heller för man va tvungen att vara tystare å allvarligare hela tiden...
den tiden hade ja förträngt...ja har annars bara lyckliga, galet roliga å grymt fantastiska minnen från vår barndom...
back to reality...
det börjar dra ihop sig till semster...om exakt 31 dagar sitter johan och jag på ett flygplan tillsammans med emelie och alecx å styr kosan mot kreta och platanias :) en veckas semester med min älskling...oh ja kan knappt andas av lycka...
johan å ja e som gjorda för varandra...ja trivs så bra ihop med honom å han gör mig så lycklig...å ja vet att d låter som en klycha (?) men d e faktiskt dagens sanning. d e svårt att beskriva hur han får mig att må...ja e jag igen. glad, sprallig, full me energi å har ett leende på läpparna för jämnan. på ett plan har ja faktiskt börjat tro på det där med en själsfrende till varje människa. att alla har EN person som man är menad att vara med. jag tror att johan är den personen för mig. han plockar fram d bästa hos mig hela tiden. johan är min bästa vän, min pojkvän, min käresta, min trygghet, mitt äventyr, min ålderdom, mitt liv, mitt allt.
hade ja läst någonting sånt här i någon blogg innan ja träffade johan, hade ja sagt att d varit skitsnack..ingen kan ha d så bra, ingen kan vara så lycklig å ingen kan verkligen må så bra hela tiden...ja hade helt enkelt sagt att d va rent hitte på...men nu...nu vet ja att d faktiskt kan vara så här. d här e faktiskt ingen dröm, d e verklighet, och d e min verklighet...d här e verkligen mitt liv..d e verkligen så här ja har d just nu...d e verkigen helt otroligt, men helt sant!!!
ja tänker nu ändra gårdagens positiva till: galenskaperna med " syrran" :)
å DAGENS: mitt underbara liv med min UNDERBARA johan.
Kommentarer!
