man bara vet..
efter en relativt bra start på dagen med frysflytt och powerwalk och ett ordentligt mål mat, fortsatte eftermiddagen och kvällen rulla på jobbet. ibland vet ja inte riktigt om ja passar in på jobbet, ja blir trött på någons tjat, ja blir irriterad på en annans upprepningar, men sedan händer något och ja blir mer än övertygad om att jag verkligen passar.
vet inte om alla på jobbet har samma otroliga medkänsla som jag. men usch va ja kan känna orättvisan som vissa av våra brukare kan uppleva ibland. just idag kan ja verkligen känna empati och förståelse för hur förvirrade en del kan bli av alla dessa olika direktiven.
just nu känns det där förbannade frysskåpet som en piss i missisippi...fy va människor kan bli illa behandlade ibland, av folk som är tillsatta för att se till just att sådant här inte händer!!! jag förstår så klart att vår säkerhet måste gå i första hand, men att lämna en människa utan hjälp för att det medför en risk att gå dit och inte vidta andra åtgärder för att hjälpa är för mig oförlåtligt.
usch, ja känner verkligen att allt gått emot mig idag, men jag har också kommit på att jag verkligen brinner för människor som är utsatta på ett eller annat sett. så...ibland kommer insikterna när du minst anar det...man bara vet...
MEN som alla "storys" har även denna ett "lyckligt" slut. när ja kom hem ikväll, möter en vit, skit lycklig, allmänt trög ala kasper, liten sötnos mig...johan å malin är hundvakt och GUUUD så underbar!!! hundar her verkligen en otrolig förmåga att göra hela dagen grym. helt plötsligt var frys och missöden på jobbet glömda...haft en riktigt bra dag bara så där. på grund av lite gos och mys med en helt främmande hund!! johan är en annan sådan lyckokälla :)
dagens: lycka! genuin lycka, varje dag på alla plan :)
